Joachim Lind backade sakta men säkert in den långa lastbilen med släp i garaget och när han nästan var klar hörde han:

- Jocke, skynda dig nu!

- Jag skall bara backa in först, släpet är fullt med tv-apparater så det kan inte stå ute.

- Joachim! Nu skyndar du dig, pappa har redan gått ner och vi kommer för sent om du inte kommer nu.

Det är nog bästa att skynda sig tänkte Joachim, när mamma säger Joachim istället för Jocke då är det allvar och bäst att lyda. Efter att snabbt backat in leksakslångtradaren i garaget släckte han alla lamporna förutom stjärnan i fönstret och gick ut till mamma som väntade i hallen, tog på sig jackan och den nya mössan med gripen på sidan. Fort ner i stövlarna och ut i trapphuset där mamma stod redo att stänga och låsa dörren.

- Glömde du inget nu, frågade mamma?

- Just det, kassen med inneskorna. Skall man gå på sitt första riktiga julbord måste man ju vara fin och ha inneskor och inte gå i stövlar. Joachim hade givetvis ätit julbord förr men detta var det första som inte var hos mormor. Joachim skulle få följa med sin pappa och mamma till julbord med pappas jobb. Alla tidigare år hade han fått vara hemma men i år var han stor nog för att följa med.

När de kom nerför trapporna från fjärde våningen hade pappa redan borstat av bilen och varmkört en stund.

- Är det säkert att jag inte skall köra, sa Joachims mamma Karin?

- Givetvis skall du inte det, svarade pappa, jag skall upp tidigt och kan ändå inte dricka något och du kan behöva slappna av lite så stressigt som ni verkar ha det på jobbet.

- Okej, du får som vill, sa mamma och det tindrade till i hennes ögon när hon tänkte på den kalla Skånen till sillen.

- Pappa, är det säkert att jag får följa med i morgon, frågade Joachim oroligt?

- Klart du får det, jag har redan gjort smörgåsar till dig, och chokladen fixar jag i morgon bitti.

Joachim skulle få följa med sin pappa och åka lastbil. Det var absolut inte första gången men Joachim tyckte det var lika roligt varje gång. Pappa Håkan körde tankbil och levererade bensin, diesel och eldningsolja till mackar, bondgårdar och vanliga hus och eftersom det kommit en köldknäpp så var pappa tvungen att jobba trots att det var lördag och dagen efter julfesten.

- Blir ni många som skall jobba i morgon, fråga mamma?

- Nej, det är bara min bil och Jontes som skall gå, resten kommer att ligga och sova hela dagen. Men vi skall ha kul i morgon, skall vi inte det Jocke?

- Jo visst, det skall bli kul.

- Du skall ju dessutom jobba också, sa mamma medan hon bättrade på läppstiftet i bilens sminkspegel.

- Just det, du skall ju vara jultomte, sa pappa, glöm inte tomteluvan i morgon då.

Företaget som Joachims pappa jobbade på brukade dela ut julklappar till kunderna så här i jultider och det skulle bli Joachims uppgift i morgon, att ringa på hos kunderna och önska en God Jul och lämna över paketet från Oljebolaget.

- Vad är det i paketet pappa?

- Säkert något nyttigt, termometer eller en brandvarnare eller något annan kul, svarade pappa, men vad önskar du dig i julklapp då?

- Vet inte, ett par nya jeans kanske. Och den där snygga tröjan vi såg förra veckan mamma. Och kallingar och strumpor är ju alltid bra att ha.

- Vill du inte ha något roligare då, frågade mamma?

- En snygg tröja är väl kul, svarade Joachim men givetvis hoppades han att han skulle få en ny leksakslastbil. Han hade sett en jättefin lastbil när han var med pappa och servade lastbilen senast och han trodde nog att han skulle få den eftersom han sett en påse från lastbilsfirman i kökslådan med alla tomkassar.

På den smala vägen ner till värdshuset där de skulle äta julbord möttes de av en backande turistbuss som antagligen varit nere vid värdshuset och släpps av folk som även de skulle äta julbord.

- Stackars sate, sa pappa, tvingas jobba en fredagskväll och sedan inte få följa med in och äta julbord utan sitta i bussen och frysa.

När de parkerat bilen gick de in i värmen i värdshuset och mammas glasögon immade givetvis igen och Joachim tittade fnittrande på när mamma försökte hänga upp sin kappa trots att hon inget såg genom de mjölkfärgade glasen. Efter att de hängt av sig sina ytterkläder gick de in i ett rum där pappas chef hälsade välkommen och hans fru delade ut glögg och där pappas jobbarkompisar stod och väntade, en del ensamma och en del med respektive. Joachim kände igen de flesta av pappas jobbarkompisar och de kände igen Joachim, han hade ju varit med pappa och åkt lastbil så länge han kunde minnas. Efter att de pratat och skojat en stund var det dags att gå in i salen där julbordet var och där de skulle sitta och äta.

- Oj, vilket julbord, utbrast Joachim när de kom in i den stora salen, och vad mycket saker det fanns på det.

- Lite annat än mormors va, frågade mamma?

- Absolut, svarade Joachim, och kastade långa blickar på det långa bordet med att maten men den längsta blicken fick bordet i hörnet med efterrätterna och godiset. Och precis som Joachim hoppats hade de skumtomtar som var Joachims favoritgodis. Han skulle kunna överleva på skumtomtar och julmust så här i jultider.

När de hämtat mat och satt sig till bords kom en servitris och frågade vad de ville ha att dricka och Joachims pappa beställde julmust till Joachim, mineralvatten till sig själv och julöl och en kall Skåne till mamma. Mamma log och pappa log tillbaka eftersom han visste att mamma älskade att sjunga och sjunga måste man när man dricker snaps. Efter att ha hämtat mat två gånger och efterrätt tre gånger var Joachim mätt och dessutom började ögonlocken bli allt tyngre och trots att pappa och hans jobbarkompisar pratade om lastbilar var Joachim nära att somna flera gånger.

- Håkan, vi skall nog åka nu, sa Joachims mamma, Jocke är trött och ni skall upp tidigt.

- Ja en del skall ju jobba i morgon och kan inte sitta och ljuga hela natten, svarade pappa, flinade lite åt kompisarna och reste sig.

Joachim klev sömndrucket ner från stolen, sa hej då till pappas jobbarkompisar och började gå mot hallen för att byta till stövlar och ta på sig ytterkläderna. Ute i hallen stod en tomte med en stor säck och hoande delande han ut godispåsar till barnen. Joachim piggnade till lite när han fick påsen och med stor förväntan gick han ut till bilen och medan mamma höll påsen och han hjälpte pappa att borsta bort snön från bilen funderade han på vad det kunde vara i påsen. Tablettaskar? Skumtomtar? Kinderegg? Lakritspipor? Dumlekolor med äppelsmak? Eftersom han var jättemätt och inte ville må illa i bilen tänkte han spara påsen till nästa dag när han och pappa var ute och åkte men han kunde inte hålla sig och så fort han kommit in i bilen och spänt fast säkerhetsbältet öppnade han påsen och tittade ner på dess innehåll. Besvikelsen som kom över honom visste ingen begränsning. Påsen som han trodde innehöll en massa godsaker innehöll ett äpple, en clementin, ett paket russin, två skumtomtar och en klubba! Hur skulle han och pappa kunna dela på den påsen i morgon? Besvikelsen, värmen i bilen och faktumet att han varit uppe väldigt länge gjorde att han knappt hörde när pappa sa något om att det skulle bli jobbigt att köra i morgon eftersom snön föll tungt och den sista tanken som flög genom Joachims huvud innan han somnade var “hur kommer killen som kör plogbilen till jobbet då”?

Skrivet av: Mads