Klockan var bara kvart över fem när väckningsfunktionen på mobiltelefonen som låg på köksbordet börja spela Last Christmas. Byltet av täcken och kuddar som låg på en madrass på golvet började röra sig när andra versen började. Åsa Gustavsson sträckte ut handen, greppade telefonen och tryckte på snooze. När telefonen tio minuter senare återigen började spela Last Christmas var Åsa inte piggare, snarare tvärtom, men bestämde sig ändå för att gå upp trots att det var väldigt tidigt på morgonen och dessutom lördag. Sömndrucken ställde hos sig upp och tittade på termometern som satt precis utanför köksfönstret och konstaterade att det inte var kallt nog för att inte springa. Och det var väl lika bra att vänja sig eftersom hon senare under vintern skulle åka Vasaloppet. Hon klädde på sig understället och träningsoverallen och krönte alltsammans med en reflexväst och en orange toppluva. Hon snörade på sig de dubbade löparskorna, låste dörren och börja småspringa nerför trappen. En våning ner höll hon på att springa rakt i en dörr som öppnades. Det var en väldigt trött Joachim Lind och hans pappa som var på väg ut, antagligen för att jobba.

- ”God morgon”, sa Åsa glatt när hon elegant undvek att springa rakt in i Joachims pappa Håkan,” ha en trevlig dag!”

- ”Detsamma, och spring försiktigt.”

Den kalla decemberluften var kall och klar och Åsa började långsamt springa för att värma upp kroppen lite, efter fem minuters joggning höjde hon tempot. Åsa sprang genom tomma gator, mötte endast ett tidningsbud och en ung tjej som av klädseln att döma kommit från en efterfest eller något annat nattligt besök. Åsa älskade att göra sin löptur på morgonen, på vardagarna blev den oftast på kvällarna men på helgerna brukade hon börja en av dagarna med en löprunda. Hon närmade sig campingen där hon kunde välja om hon skulle fortsätta på cykelvägen eller om hon skulle ge sig in på det lite backiga elljusspåret. Hon kände efter så att pepparsprayen satt i bältet bredvid energidrycken och valde elljusspåret. “Det är knappast några blottare ute vid den här tiden”, tänkte Åsa, ”och skulle det vara det är det inte mycket de har att visa med tanke på temperaturen”. Efter elljusspåret var det i stort sett bara två kilometer kvar och när det var en kilometer kvar höjde hon tempot lite till för att verkligen får upp pulsen. När hon kom hem till hyreshuset igen tittade hon nöjt på klockan och konstaterade att det var snabbaste tiden i december. När hon lämnat huset för cirka en timme sedan hade det varit mörkt i alla fönster men nu hade några vaknat och antagligen satt och åt frukost.

Väl uppe i lägenheten slängde hon av sig alla kläderna i en hög på badrumsgolvet och klev in i en välförtjänt varm dusch. Hon stod länge i duschen och medan hon lät det varma vattnet skölja sin kropp passade hon på att stretcha så att hon inte skulle bli för stel framåt dagen. Efter duschen frotterade hon sig varm och klädde sedan på sig en t-shirt och ett par arbetsbyxor med verktygsbälte. Efter att ha satt på vattenkokaren för att få lite te gick hon ner till tvättstugan och satte på en omgång tvätt. Tvättstugan hade väl inte den modernaste maskinparken men med tanke på att maskinerna gick varje dag så var det bra att det var rejält konstruerade maskiner som tålde lite. Tekokaren hade precis knäppt av när Åsa kom in i köket och hon gjorde sig en rejäl kopp av lite fruktigare karaktär, gjorde två rejäla smörgåsar med leverpastej och gurka och en tallrik fil med bananskivor och flingor. Efter att ha ätit upp frukosten och diskat tallrikarna var det dags att tag i dagen uppgift; att fortsätta renoveringen av lägenheten. Åsa hade bott i lägenheten tillsammans med sin pojkvän Markus i snart sex månader och hon hade direkt när de varit på visningen tyckt att lägenheten var mysig men lite nergången men med lite fantasi kunde hon direkt se hur den skulle se ut.

Hon hade träffat Markus på en restaurant där personalen förutom att de serverade också underhöll. Åsa hade varit där med ett tjejgäng från sin hemstad och där hade hon träffat Markus som var ute med några jobbarkompisar. Efter att ha dansat med Marcus i stort sett hela kvällen hade de bytt mailadresser med varandra. De hade börjat maila varandra och även träffats och till slut hade Åsa tyckt att de skulle ta nästa steg och flytta ihop. Sagt och gjort, hon sökte nya jobb i Markus hemstad och när hon hittat ett intressant jobb som maskinkonstruktör sade hon upp sig från sitt gamla jobb och flyttade de trettio milen till Markus. Först hade hon bott i Markus lilla etta men de började snart leta större lägenhet och fann den lägenheten som Åsa just nu renoverade. Först hade hyresvärden sagt nej till renovering men Åsa hade utnyttjat hela sin charm och sin söta uppsyn och snart hade hyresvärden mjuknat och gått med på att betala allt material om Åsa och Markus gjorde jobbet. Någon nytta av Markus hade Åsa dock inte haft, han var den mest ohändige och klumpige person Åsa träffat. Enligt en jobbarkompis till Markus Åsa träffat på en sommarfest hade Markus skadat sig på jobbet när han skulle klippa till ett plåster för ett sår han fått när han skurit sig på ett papper. Så därför var Åsa nöjd att Markus inte var hemma denna helgen utan istället tillbringade den med sina kompisar i någon stuga.

Åsa hade planerat att renovera sovrummet denna helgen och hade därför redan i torsdags burit ut alla möblerna och dessutom plockat bort alla listerna vid golv och tak. Fredagskvällen hade ägnats år spackling av väggar och åt att måla den bortplockade listerna och fönsterkarmarna. Och just nu var tapetbordet uppsatt och alla tapetrullarna låg i en prydlig hög bredvid. Åsa slog på radion och bytte till fyran som så här på lördagsmorgonen sände Ring så spelar vi. Markus och Åsa brukade lyssna till detta på lördagsmorgnarna och varför ändra på detta bara för att Markus inte var hemma. Utrustad med slipkloss och sandpapper började Åsa att slipa alla de spacklade ytorna och efter idogt arbete var väggarna släta och fina. Tapeterna Åsa valt till sovrummet var mörk gråa med vita kritstreck i och i Åsas huvud skulle rummet gå i gråa toner med några få men effektfulla inslag av rött. En efter en av tapetvåderna penslades med tapetklister och efter två timmar var tapeterna uppe, även de som var över garderoberna. Allt hade gått smidigare än vad Åsa hoppats så därför började hon fundera på om hon inte skulle försöka bli klar med alla innan Markus dök upp på söndagseftermiddagen.

Innan hon gav sig i kast med nästa projekt sprang hon ner i tvättstugan och bytte i tvättmaskinerna och passade dessutom på att flytta bokningscylindern två veckor fram. Väl uppe i lägenheten satte hon igång och målade den tidigare trävita lagerhyllan med en matt svart färg som skulle göra sig perfekt med tidskriftssamlare i klarrött. Även hyllan över sängen fick smaka på den mattsvarta penseln. Nöjd med sitt verk gick Åsa ut i köket för att göra sig en kopp te och vila sig lite. Hon satte sig därför på golvet i köket som dessutom för tillfället var sovrum och begrundade det för några helger sedan renoverade köket. Det tidigare slitna köket hade numera fått en uppfräschning som hette duga. Alla köksluckorna hade målats ljusgrå och alla väggarna utom en hade målats i en äppelgrön kulör och den sista väggen hade blivit vit. Även de gamla furumöblerna som fått följa med från Markus lägenhet hade blivit ommålade i vitt och nu hade de gröna stoldynor och på bordet en grön duk. Åsa var väldigt nöjd med resultatet och fick alltid en energikick när hon gick ut i det somriga köket. Det som var kvar att fixa i lägenheten var vardagsrummet men Åsas idé var att bara måla om de redan vita väggarna så att de kändes fräscha och sedan med hjälp av gardiner och kuddar få lite färgklickar. Alla kvällar hon tillbringat framför tv:s inredningsprogram hade inte varit förgäves. Och det var bäst att det blev bra. Marcus mamma skulle komma hem till Åsa och Marcus på lite glögg kvällen före julafton och då ville det till att allt var perfekt. Åsa tyckte verkligen om sin svärmor men hon kunde vara lite väl pedantisk och kritisk ibland men Åsa hade lärt sig att det var bäst att vara tyst så blev allt bra.

Att flytta in möblerna i sovrummet redan idag var inte möjligt eftersom målarfärgen inte hade torkat men hon kunde i alla fall sätta upp gardinerna, även de svarta men med mönster i rött och vitt. Hon mätte ut på väggen var den nya tavlan skulle sitta, hon hade en kompis som gjort en jättesnygg bild där hon blandat två bilder, en svartvit och en i färg och på så sätt fått till en bild som Åsa skrivit ut i A0-storlek och ramat in. Den silverfärgade ramen var verkligen snygg mot de mörkgrå tapeterna. Efter att ha satt upp alla lister och lite andra småsaker insåg Åsa att lördagen började gå mot lördagskväll och att hon dessutom inte hade ätit. Efter en snabb dusch kilade hon ner till pizzerian några kvarter och köpte en kebabpizza. “Lite måste man ju unna sig”, tänkte Åsa, “och det är ju ändå lördag”. Dessutom hade hon sprungit på morgonen så hon kunde gott äta en pizza. Väl hemma satta hon sig framför tv:n och åt pizzan och tittade på Robinson. Vem som blev utröstad denna gången hade hon ingen aning om eftersom hon somnade och vaknade först när lördagen övergått till söndag. Efter att ha borstat tänderna kröp hon ner under täcket på madrassen på köksgolvet. Efter moget övervägande struntade hon i att ställa någon klocka. Hon somnade snart och drömde att Ernst kom på besök och berömde henne för att hon dekorerade så naturligt.

Skrivet av: Mads