Mats Carlsson klev in genom ytterdörren och torkade noggrant av de lite leriga stövlarna på den lite för smutsiga hallmattan och tog av sig rocken. Han la upp hatten på hyllan och stoppade handskarna i den flätade korgen på väggen. Korgen som Iris satte upp i oktober innan hon for iväg till Kanarieöarna med Solbritt. Mats förstod aldrig varför korgen skulle spikas upp precis innan hon skulle iväg till flygplatsen, men den kvinnan är inte så lätt att förstå sig på. De första två åren blev han överraskad och lite förvånad när hon hittade på tokigheter och gjorde oförståeliga saker vid konstiga tillfällen. Men nu är han van. Han blev inte en förvånad i går kväll när hon slet ner julgardinerna och förklarade att hon var trött på julen nu. Trots att den inte ens börjat. Men han låter hennes hållas. Julgardiner eller inte har ingen betydelse för Mats. Ty om så banala saker bekymrar han sig inte.

Han hade just varit ute på sin morgonpromenad och hade fastnat lite i porten och pratat med den trevliga Monika Bergström på 6:an. Mycket fascinerande kvinna om man frågar Mats. Hon hade berättat att hon höll på att skriva en ny bok och att hon nu precis skulle iväg till sin kompis café för att skriva vidare. Det var tydligen lättare att finna inspiration där. Ja, vad vet Mats. Han har ju aldrig skrivit någon bok. Även om tanken har slagit honom.

Han klev in i köket och satte på radion i samma veva som han tryckte igång den redan laddade kaffebryggaren. Lisa Syréns röst fyllde köket och han kastade sig genast över radion för att byta kanal. Ring så spelar vi i alla ära, men den där Lisa Syrén kan han klara sig utan. Mats tycker att hon har ett oförskämt och otrevligt sätt att snoppa av sina tävlande. Han vred knappen motsols och fick in P1. Det verkade vara något trevligt småputtrigt naturprogram. Det passade bra till frukosten.

Mats tog fram smöret ur kylen såg han en liten lapp på kylskåpsdörren. "Ät inte för mycket kaviar nu när jag är borta, tänk på halsbrännan. Puss Iris". Ja, den kvinnan är helt klart av en ovanlig sort. Han kikade ner i diskhon där hennes frukosttallrik stod kvar. Hon hade fått brått till butiken idag. Det var visst något med någon workshop. Något Mats aldrig förstått vad det är.

Det var just i hennes lilla affär de hade träffats första gången för fem år sen. Han hade så vitt han kan minnas aldrig varit inne i en liknande affär i hela sitt liv men då plötsligt fått för sig att kika in i handarbetsaffären bredvid Åhléns för att köpa sig en knapp. Det fattades en i ytterrocken och eftersom rocken var en favorit tänkte han till och kom på att det kanske gick att ersätta knappen. Iris hade föreslagit storslagna saker när han bett om hjälp i butiken och hon tyckte att alla knapparna skulle bytas ut mot några lite fräckare och mer "klatschiga" som hon uttryckte det. Mats hade frågat vad det var för fel på den gamla hederliga färgen beige. Hon erbjöd sig att byta knapparna till en beige variant för det gick visst inte för sig att bara byta en. Det var visst inte enhetligt fick han veta. En eller alla spelade ingen roll bara han fick hjälp att sätta dit dem. Och det kunde hon gladeligen hjälpa till med och han var välkommen tillbaka senare samma dag.

På den vägen är det. Mats blev plötsligt intresserad av det där med handarbete och köpte ett set med broderigarn och ett mönster till en tavla med ett motiv av en flygande örn. Det hade han snabbt sytt och enligt Iris hade han visst talang. Hur mycket det nu är värt. I Iris värld har alla talang för allt. Hon tycker till och med att Lisa Syrén är en härlig och inspirerande människa. Trots att hon snoppar av folk.

De sista dropparna trillade ner i kaffekannan och Mats tog sig en kopp i samma sekund som det var färdigt. Han satte sig vid köksbordet och tittade ut genom fönstret. Den fina adventsljusstaken stod på bordet och Mats förstod inte hur det redan kunde vara fjärde advent i morgon. Det hade ju just varit Midsommar. Tiden hade börjat gå så otroligt mycket fortare sen Iris kom in i bilden. Det är något med luften och vinden runt omkring henne som gör det tror han. Hon liksom sveper fram i tillvaron i ilfart och det händer alltid något där hon far fram. Ett yrväder. Det är vad hon är. Den mest perfekta kvinnan man kan tänka sig. Totalt fulländad och vacker och klok så det räcker och blir över.  Han älskar henne krulliga röda hår som spretar åt alla håll och verkar fullt omöjligt att samla ihop till någon som helst form av frisyr. De vackra färgglada kläderna, alltid från Gudrun Sjödén, svänger och dinglar kring hennes mjuka trinda kropp när hon far fram som ett jehu genom livet. Hon är som en mindre orkan hela hon. Fast vacker. Och för det mesta helt ofarlig.

Men idag ville han bara ta det lugnt och vara för sig själv och syssla med sitt. Hon må vara den största kärleken i hans 69-åriga liv, men en stund för sig själv då och då är vad en man som han behöver. Bara få sitta och stirra. Läsa en deckare, titta på en film. Eller bara dricka te. Tänka nya tankar eller inga tankar alls. Lyssna på tystnaden och tänka klart någon tanke som dök upp för flera dagar sen och inte blev färdig. Ta en promenad och röka en cigarr i fåtöljen i vardagsrummet. Gå ner till det lilla caféet och köpa hem en sallad och ta ett glas öl i sin ensamhet. Det är livskvalitet. Hur tråkigt som helst om man frågar Iris, men eftersom hon håller öppet i butiken varannan lördag så passar det utmärkt. Då kan Mats ha sin livsviktiga kvalitetstid ifred. 

Han gick in i vardagsrummet och tog ner den nya kokboken från hyllan. All världens sill. En ny kokbok som han sprang på i veckan. Stor och härlig och full av blanka färgglada bilder på sillburkar och pynt. Sill med smak av den stora världen. Fast sill finns ju inte i hela världen, det vet man ju. Wasabisill, currysill, pestosill och en massa spännande sorter. Boken är skriven av hans favoritkock Sara Melander som han följt hela hösten i hennes program i kanal 10. Han har älskat böcker så länge han kan minnas. Stora tunga härliga blanka böcker som är som en skatt. Nya härligheter väntar när man vänder på bladet och även om han tittat i dem förut så ser han något nytt varje gång. En särskild kärlek för kokböcker har följt honom sen unga år. Att laga maten är inte lika kul, men det gör Iris så gärna. Hon gör vad som helst, bara det innehåller fart, fläkt och ett glas sherry.

När han bläddrat en stund kom han att tänka på mackan som blev kvar på köksbänken. Han övervägde att strunta i mackan eftersom hans nya kokbok fullkomligt förtrollat honom. Han la ett rött sidenband han hittade i bokhyllan som bokmärke i boken och gick ut i köket och hämtade mackan och fyllde upp muggen med nytt gott varmt härligt kaffe. Han stannade upp en stund mitt i ett steg och ryste till lite när han tänkte på hur lyckligt lottad han är och hur underbart det ändå kändes med en hel dag för sig själv och med sin nya bok.

Han sjönk ner djupt i den väl insuttna fåtöljen och la den stora tunga boken i knät.

I samma sekund som den första varma härliga klunken kaffe rann ner i strupen ringde telefonen. Mats svarade. Det var Iris. Hon undrade om han skulle kunna tänka sig att vara behjälplig under hennes julpyssel i butiken mellan 10 och 13. Det var visst något med kaffekokning och hjälp med hantlangning hon behövde hjälp med.

”Jag kommer med en gång” svarade Mats och gick för att klä på sig ytterkläderna.

Skrivet av: Susanne